🦈Great white shark

Vithaj (Carcharodon carcharias) är en haj som tillhör familjen håbrandshajar. Vithajen är den största nu levande rovfisken, och den tredje största hajarten, även om den fortfarande är mindre än valhajen och brugden. Den är nära besläktad med makohajen, sillhajen och laxhajen. Arten har en kraftig kroppsbyggnad med en grå ovansida och en vit undersida. Den har omkring 300 trekantiga, sågtandade tänder som ständigt ersätts med nya. Dess stora, fettrika lever kan utgöra mer än en fjärdedel av kroppsvikten och fungerar både som flythjälp och energireserv. Arten är delvis varmblodig och tillhör den grupp av hajar som är regionalt heteroterm då den till viss del kan reglera sin kroppstemperatur genom tre stycken värmeväxlare och upprätthålla en högre temperatur även i kallare vatten, något som gör att den kan simma mer effektivt. Vithajar lever i tropiska och tempererade hav över hela världen och förekommer både nära kuster och ute på öppet hav. De största populationerna finns i Stilla havet och Atlanten utanför Nordamerika samt i vattnen kring södra Afrika och Oceanien. Arten är starkt vandringsbenägen och förflyttar sig regelbundet mellan kusten och öppet hav, och ibland även mellan kontinenter. Vithajen jagar marina däggdjur som sälar och delfiner samt bläckfisk och fisk, däribland andra hajar. Den äter även kadaver av valar. Trots att den vanligtvis är ett topprovdjur kan den ibland falla offer för späckhuggare. Vithajar lever i regel ensamma, men kan samlas i grupper, särskilt vid platser där det finns gott om föda. De kan kommunicera och etablera dominanshierarkier genom kroppsspråk. Arten är ovovivipar, vilket innebär att ungarna utvecklas i ägg inne i honans kropp och föds levande efter att ha kläckts där. Unga vithajar håller sig oftast på grundare vatten och livnär sig främst på mindre byten. Vithajen har ett oförtjänt rykte bland allmänheten. Den spelar en central roll i romanen Hajen från 1974 och den berömda filmatiseringen från 1975, där den framställs som en blodtörstig mördarmaskin. I verkligheten jagar vithajar normalt inte människor, och de flesta bett tros bero på nyfikenhet eller att hajen misstar en människa för ett naturligt byte. Flera försök har gjorts att hålla arten i fångenskap, men djuren har antingen dött eller senare släppts ut i det vilda. Platser där vithajar samlas har blivit populära turistmål, där besökare kan observera dem från båtar eller från skyddande hajburar. Den internationella naturvårdsunionen (IUCN) klassificerar vithajen som sårbar art globalt och som akut hotad i europeiska vatten och Medelhavet. De största hoten mot arten är oavsiktlig fångst inom det kommersiella fisket, sportfiske samt att den fastnar i skyddsnät som satts upp utanför badstränder. Flera länder har därför infört lagar som skyddar vithajen, bland annat genom att förbjuda fångst och dödande av arten.

Text: Wikipedia, CC BY-SA 4.0.